Diagnoserna

Tjelsi

För de som inte känner till vad det innebär att ha diagnoserna jag har fått så har jag letat runt efter kortfattade texter om diagnoserna Borderline, Bipolär, ÄS UNS och Paniksyndrom.

Vill göra det väldigt klart att om någon känner igen sig i följande text betyder det inte att ni nödvändigtvis har någon av dessa diagnoser. Man skall ALDRIG självdiagnostisera. Sök hellre hjälp än att lida i det tysta.

Vill också poängtera att man aldrig ÄR sin/sina diagnoser och bör därför heller inte identifiera sig med dessa då jag tror det är mer skadligt att ”gömma sig bakom” eller skylla sitt mående och sina handlingar på en diagnos än att låta diagnosen vara det den är: en förklaring. Samlade handlingar/känslor + utredning = en diagnos.

Jag har valt att citera de kortfattade beskrivningarna från olika sidor då jag tyckt de antingen varit för långa eller krångliga på andra ställen.

Borderline
[från nll.se]

En person som lider av borderline personlighetsstörning är ofta impulsiv, intensiv, emotionellt instabil, blir lätt aggressiv och har svårt att knyta an till andra människor. Han eller hon har ofta en negativ självbild och uppfattningen om andra människor kan skifta mellan idealisering och nedvärdering.

Personer med borderline personlighetsstörning kan vara extremt känslomässigt sårbara. En småsak kan få personen helt ur balans och det kan vara svårt för omgivningen att förstå vad som kan ha utlöst den starka känslomässiga reaktionen. Den emotionella sårbarheten i kombination med impulsiviteten kan leda till att personen försöker skada sig själv.

Bipolär sjukdom
[från nll.se]

En person som lider av bipolär sjukdom (även kallat manodepressivitet) har kraftiga humörsvängningar, mer än normala upp- och nedgångar. Bipolär sjukdom präglas av omväxlande perioder av ett sänkt stämningsläge (depression) och ett förhöjt stämningsläge (mani).

En person som är depressiv är ofta nedstämd eller ledsen, tappar intresset för flertalet aktiviteter, kan inte glädjas, har störd sömn och har förlorat eller fått ökad aptit alternativt minskat eller ökat kraftigt i vikt. Han eller hon kan känna sig extremt trött, har minskad förmåga att tänka, koncentrera sig och fatta beslut, sköter vardagssysslor långsamt och trögt eller är rastlös/kan inte sitta still, känner sig värdelös och hyser obefogade skuldkänslor.

En person som är manisk är ofta euforisk (upprymd) och överdrivet optimistisk, har ett minskat behov av sömn utan att känna sig trött, har storslagna fantasier och stegrad självkänsla. Han eller hon kan vara irriterad, aggressiv, ha ökad fysisk och mental aktivitet, vara rastlös, tala snabbare, vara impulsiv och ha dåligt omdöme. Irritatibilitet är ett mycket vanligt symtom vid sk hypomani dvs ett tillstånd som inte helt når upp till det maniska.

Antalet sjukdomsperioder varierar från någon enstaka period under livet till flera och ibland väldigt många. Mellan manierna och depressionerna fungerar personen normalt.

Ofta kan man i denna grupp människor finna karismatiska människor, poeter, tonsättare, målare och författare. Forskningen sedan mer än 20 år tillbaka diskuterar just nu intensivt de olika formerna av bipolär sjukdom.

Ätstörning utan närmare specifikation [ÄS UNS]
[från Wikipedia.org]

Ätstörning utan närmare specifikation, ÄS UNS, är en term inom psykiatrin för att beskriva en uppenbar ätstörning som inte passar in på någon av de etablerade diagnoserna. ÄS UNS är en del av DSM-IV.

I och med att den omfattar alla ätstörningar utan närmare specifikation kan den omfatta allt från en anorektiker uppfyller alla kriterier för diagnosen utom att denne fortfarande får menstruation, till en person som lider av exempelvis ortorexia nervosa.

Paniksyndrom
[från vardguiden.se]

Panikattacker är avgränsade perioder av intensiv rädsla eller obehag. Mest utmärkande symtom under en attack är hjärtklappning, andnöd, yrsel och en känsla av att förlora kontrollen eller dö. De mest effektiva behandlingarna vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel.

Det är vanligt att någon gång under livet uppleva en panikattack utan att det leder till ytterligare konsekvenser.

Paniksyndrom däremot är återkommande panikattacker, en bestående rädsla för att få ytterligare attacker och en oro för betydelsen och konsekvensen av attacken. Attacken börjar plötsligt och når en topp inom några minuter för att sedan gradvis klinga av.

Du förändrar även ditt beteende på grund av attackerna och vågar till exempel inte åka buss eller tunnelbana på grund av rädsla för nya panikattacker.